Hovslageri

Hovslageri

 

 

 

Hovslagare, hovslageri, hästar, hovar och hovsjukdomar

 

 

Inledning

 

Hovslagare

 

" Hofslagarens yrke är ej lätt. Han skall snabbt bedöma, hvad för beslag som i hvarje fall erfordras,men hofvar såväl som benställningar variera i all oändlighet, och beslaget skall rätta sig därefter. Skall han blifva duglig i sitt yrke, måste han äga vissa förutsättningar, såsom godt ögonmått, god kroppsstyrka och öfning i smide"

Hofbeslagslära, Bergman 1905

 

Hovslagaryrket

 

Hovslagaryrket har mycket gamla anor. När hästen började användas som kör- och riddjur insåg man att hovarna behövde skyddas mot slitage och man försökte fästa olika material på hoven. Skor av järn som fästes med söm började troligen att användas på flera håll i världen samtidigt. I Europa har man gjort fynd som tyder på att kelterna, som var ett framgångsrikt ryttarfolk, vid tiden runt Kristi födelse använde järnskor som liknar dagens. I Norden behövdes framför allt ett beslag som gav bra grepp på is och snö och vikingarna använde sig av ett skärpningsmedel som sattes fast i tådelen, den s.k. Vikingabrodden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovvård

Alla hästar behöver någon form av hovvård. Hur och med vilka intervall beror på hästens användningsområde och individuella förutsättningar. I och med att vi genom dagens användning av hästen har begränsat dess naturliga beteende, måste vi också anpassa skötseln av både häst och hov därefter.

I förhållande till hästens storlek är hoven ganska liten och är därför en kroppsdel som utsätts för en mycket stor belastning. En häst som används aktivt måste skyddas genom olika hovbeslag, eftersom slitaget blir större än hos hästar i frihet. Unghästar och avelsdjur å andra sidan rör sig ofta mindre och på mindre omväxlande underlag än hästar i vilt tillstånd. Då växer hoven snabbare än den slits ner.

Så långt det är möjligt bör unga hästar tränas utan skor så att hoven får utvecklas som naturen har tänkt. En sko i unga år kan begränsa utvecklingen av hovens form och storlek. Men att inte sko unghästen innebär inte att den inte ska verkas! Unga travhästar och galoppörer som arbetas fullt ut behöver många gånger skos ändå. Under träningsuppehåll bör både unga och vuxna hästar få gå oskodda för att främja hovens funktion och tillväxt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovslageri

 

Hovslageri är det hantverk som utövas av hovslagare. Hovslageriets syfte är att vårda och skydda hästens hovar och ben mot onödigt slitage och påfrestning. Traditionellt görs detta genom påläggande av hästskor i järn, men hovslageri omfattar även andra moment.

 

Verkning av hästhovar innebär att överflödigt, utvuxet horn avlägsnas eller att man företar särskilda åtgärder för att korrigera felaktika benställningar och hovformer. Att avverka (verka) betyder egentligen att med verkjärn eller annat verktyg minska (ett föremål) eller ta bort (en del av ett föremål), i det här fallet beträffande hovslageri med avseende på husdjurs hovar eller klövar.

 

Man verkar hovarna innan hästen skos, men oskodda hästars hovar måste även regelbundet ses över och verkas eftersom hovarna ständigt växer.

 

Verkning utförs vanligen genom att hovslagaren skär bort ojämnheter med en mindre kniv, hovkniven, och att bärranden antingen klipps ned med verktång eller verkas med verkklinga och klubba. Med en rasp jämnas därefter bärranden och hoven raspas till rätt form.

 

När verkningen är avslutad väljer hovslagaren ut vilka hästskor som ska användas och tillpassar dessa vid behov. Hästskon fästs vid hästens hov med hästskosöm.

 

Unghästar bör man inte sko vid för tidig ålder eftersom hoven måste få kunna utvecklas naturligt och inte begränsas i sin utveckling och form. Rid- och draghästar som utför arbete förses vanligen med skor och skos lämpligen om var sjätte till åttonde vecka. Man ser oftast att hästen behöver skos eftersom hoven kan växa lite utanför skorna. Hornet kan även vara torrt och sprucket närmast skon.

 

För att hästen skall fungera i sitt arbete gäller det att hovens vinkel i förhållande till marken och benens leder är så korrekt som möjligt. Detta för att du skall få en hållbar häst där lederna inte slits på ett onaturligt sätt samt att hästen trampar igenom hoven på ett korrekt sätt. För att blodcirkulationen (fukt och näring) skall cirkulera genom hoven är det är det viktigt att hästens skor inte är för små utan är anpassade just för individen.

Att hästen och dess hovar utsätts för en hög belastning är ingen tvekan om. Belastningen beror på hur fort hästen springer, hur högt den hoppar och på vilket underlag den rör sig. Det är ett sant hantverk att utföra en korrekt skoning som ur alla aspekter ger en presterande samt hållbar häst.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hästens hovar

 

Hästens hovar består bland annat av horn som växer hela tiden. Med cirka sex till åtta veckors mellanrum måste hoven "verkas". Det innebär att Hovslagaren tar bort horn och formar hoven. Det är mycket viktigt att hoven får rätt form, annars kan hästen belasta hovarna fel och få allvarliga skador. Det är också viktigt att inte "verka" för mycket så att hoven börjar blöda. En Hovslagare måste arbeta med noggrannhet och precision.

 

Många hästar skos för att hoven ska klara de påfrestningar som hästen utsätts för när vi kör eller rider . När "verkningen" är klar ska skon provas ut efter hoven och det görs genom att varm- eller kallsmida skorna. Därefter spikas skon på med en typ av spik som kallas söm. Föl och unghästar samt vissa andra hästar som inte är ömfotade går utan skor.

 

Förr var det bysmeden som själv smidde hästskor och skodde hästarna. Idag är det sällan Hovslagaren själv som smider hästskorna från början till slut. Det mesta finns som helfabrikat. En allt större del av det smidesarbete som hovslagaren utför är detaljarbete och justeringar. En del hästar med ömtåliga hovar kan behöva specialbeslag till exempel sulor. Det förekommer också att hästar får hovbölder, som är varliknande bölder i hoven. Då är det i regel Hovslagaren som lokaliserar och avlägsnar bölden och lägger ett beslag tills hoven läkt. Hovslagaren behandlar även andra skador i hoven till exempel hovsprickor.

 

Noggrannhet och precision är viktigt för en hovslagare, eftersom djuren kan skadas om man tar bort för mycket. Det krävs dessutom en förmåga att kunna hantera djur på ett bra sätt. En häst måste verkas och skos var sjätte till var åttonde vecka. Arbetet är fysiskt påfrestande, speciellt för ryggen, höfterna och knälederna. Det förekommer också skador till följd av att man blir sparkad. Arbetsmiljön kan vara besvärlig, man arbetar ofta i kalla stall där det är dragigt. Mycket av detta kan motverkas via hästkunskap och en hög säkerhetsprofil. Man ska också komma ihåg att hovslagaryrket i hög grad är ett ensamarbete.

 

Hovarnas utseende och kvalite påverkas av flera faktorer exempelvis arv, miljö, utfodring och rörelse. En annan sak som påverkar hovarnas utseende är att hästen lägger ca 60% av sin vikt på frambenen, vilket oftast får till följd att framhovarna är något större än bakhovarna, vanligtvis brukar det skilja en sko storlek. Framhovarna brukar även vara något rundare än bakhovarna.

 

 

 

 

 

 

Skor eller barfota?

Alla hästar behöver inte skos,och alla hästar kan inte gå barfota det beror på om och hur hästen rids, på vilket underlag den går och vad den har för hovkvalitet. Vissa ridhästar och ponnyer klarar av att gå oskodda bak medan andra får skos runt om för att inte ömma. Det är hästen som avgör!

Även om hästen inte skos behöver den med all sannolikhet verkas, men hur ofta kan variera.

- En helt korrekt häst som går på ett perfekt underlag och sliter hovarna perfekt skulle i teorin inte behöva verkas, men det är en utopi. Hästar idag går oftast inte så mycket, de står ofta inne, äter mycket mat med gott om protein i och sliter inte hovarna tillräckligt.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovslagarskola

 

Hovslagarskolan i Alnarp var den första hovslagarskolan i Sverige.

Den öppnade år 1863. Några år senare inrättades hovslagarskolor också i Skara och Stockholm. I Alnarp, där det sedan 1862 låg ett lantbruksinstitut, utbildades även agronomer, trädgårdsmästare och mejerister.

Hovslagarkurserna var på tre månader för civila hovslagare och på sex månader för militära hovslagare. Eleverna på de civila kurserna brukade ha mer förkunskaper i smide och kunde därför bli färdiga fortare än de militära eleverna.

Eleverna fick både teoretisk och praktisk undervisning. Skoldagarna var långa: från klockan 6 på morgonen till klockan 18 på kvällen. Mestadelen av tiden tillbringades i smedjan med pauser för frukost, middag och en timmes föreläsning.

Alnarps hovslagarskola upphörde 1954. Idag har skolans skostall och smedja blivit museum.

 

 

 

 

 

 

 

Hovslagarskolan i Skara

 

Hovslagarskolan i Skara har de flesta yrkesverksamma hovslagare idag börjat sin karriär på,hovslagarskolan var uppdelad i tre delkurser.

 

 

Delkurs ett

började det med tre veckors teori samt lite smide och lite verkning på döda hovar.

Därefter gick man på egen hand ut och skaffade sig erfarenhet inom hovslageri.

 

 

 

Delkurs två

Sedan fick man söka in på delkurs två

som varade i fyra månader.Innehöll lite verkning och skoning samt smide.

 

 

 

Delkurs tre

Delkurs tre varade i en vecka,då man avlade slutprov som bestod av att sko en ridhäst och en travhäst med ett litet teoriprov,samt att verka en ko.

 

Hovslagarskolan i Skara lades helt oväntat ner 2008.Den omvandlades senare till BYS utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

 

Svenska Hovvårds Föreningen

 

Lasse Larsson, hovslagare för Hovvårdsföreningen på den tiden då det fanns hästar på bondgårdarna.

Föreningslivet förändras som allt annat. En del försvinner och en del nya kommer till. I äldre tidningar har jag ofta läst om att Hovvårdsföreningen har haft sammanträde. Blev lite nyfiken på föreningen och bestämde mej för att undersöka det närmare. Att det hade med hästar att göra var inte svårt att räkna ut, men vad var uppgiften?

 

Det handlade helt enkelt om att rationalisera lantbruket. I början på 50-talet var det hästar som gällde . Bönderna ”for till smén” för att få sina hästar skodda. Vissa hade väldigt långt till smeden. I Hovvårdsföreningen anställdes en hovslagare som istället åkte runt till bönderna. Det blev en tidsvinst av stora mått för bönderna. Ett smedbesök kunde ta en dag. Föreningen var underställd Hushållningssällskapet . Staten bidrog med pengar. Initiativet till att det bildades likanden föreningar i landet kom från veterinärer. Det fanns lokala styrelser som bestod av lantbrukare från trakten.

Hovslagaryrket var både tungt och obekvämt. Lasse Larsson var en känd hovslagare i Askersundstrakten och anställd av Hovvårdsföreningen. Lasse arbetade över ett stort område, från länsgränsen i söder, upp till Ingelsby och hela Tiveden, samt Hammar. Vid starten 1949 fanns 175 medlemmar i föreningen med ungefär 250 hästar. Ett par dagar i veckan hade Sme-Lasse mottagning hemma i Askersund. Övriga tiden kuskade han runt i bygderna och skötte hovslagningen.

”Det är ett tungt jobb och får man sko 15-16 hästar på en dag känns det i rygg och armar. Arbetstiden är obestämd och arbetsförhållanden inte alltid så trevliga i dåliga stallar” förklarade Lasse i en intervju.

”Klart att det kan vara riskabelt ibland, men jag känner djuren ganska väl och har lyckats klara mej. Jag har alltid haft lust för hästar och det är ett fritt liv att fara runt i bygden. Bättre än att stå i smedjan.”

” Mest bråttom är det på hösten då hästarna ska skos om till vinterkörning. Sedan är det mycket jobb på våren då vårbruket väntar. Det är ingen konst att sko en häst halt och sedan göra den oduglig för lång tid framöver. Man behöver bara slå någon söm något millimeter fel innanför sömranden på hoven så blir djuret halt. Att sko hästar är en svårlärd konst. Ett fel är rena djurplågeriet” . upplyste Lasse , i samma intervju.

 

Källa:Oves blogg

 

 

 

 

 

 

 

Hovslagare

 

Hovslagaryrket är ett bristyrke,det är ett stort behov av hovslagare över hela landet, kvalitet, noggrannhet och känsla för både häst och hästägare är viktiga i detta hantverks och serviceyrke.

En hovslagare är en person som utövar hovslageri, det vill säga har till yrke att sko hästar och dessförinnan "verka" hovens hårda hornskal. Hovslagaryrket är nära förknippat med smedsyrket. Det är väldigt gammalt och arbetsuppgifterna har inte förändrats i någon större utsträckning.

 

För att arbeta som hovslagare behöver man ha god grundfysik, då arbetet innefattar ergonomiskt påfrestande arbetsmoment. Man behöver ha god hand med djur och utöver teknisk skicklighet även kunskaper om hästens anatomi och sjukdomar lokaliserade till hovar och ben.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att utbilda sig till hovslagare

 

För att utbilda sig till hovslagare behöver man ha ett stort intresse samt tycka om hästar och en mycket god fysik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att jobba som hovslagare

 

Jobba som hovslagare är frihet under ansvar som kräver mycket samordning, planering och kundkontakter.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovslagarens lön

 

Lönen som hovslagare i förhållande till arbetstiden är mycket god.

 

 

 

 

 

 

 

Hovslagares prislista

 

Hovslagarens priser varierar idag rätt så rejält beroende på personliga betingelser såsom kostnad för utbildning,lån till verksamheten mm mm .

 

 

 

 

 

 

 

 

Hästens hovar

 

Hästens hovar utger ett mycket viktigt organ för hästen och har en rad skyddande egenskaper för att hjälpa hästens rörelser. När hästen rör på sig sker det växelvis en utvidgning och sammandragning i hovarnas bakre delar. Denna rörelse kallas hovmekanism och är det som ger hoven dess stötdämpande och blodpumpande egenskaper.

 

När hästen belastar hoven så tas stöten först upp av strålen och den elastiska putan som finns inne i hoven. Putan trycks då utåt åt sidorna och pressar hovbrosket utåt. Hovbrosket i sin tur pressar de bakre hovväggarna utåt så att hoven utvidgar sig ca 5-10 mm på varje sida. Detta gör stöten mot marken lite mer elastisk och skyddar hästens senor och leder. Man uppskattar att ca 70 % av all stötdämpning hos hästen sker i hoven.

 

Hästens hovar fungerar även som en extra blodpump som hjälper hjärtat pumpa blodet runt i kroppen. Den elastiska putans utvidgning och sammandragning pumpar även blodet från benen och tillbaka upp till hjärtat. Denna egenskap är även viktig för att hoven ska kunna omsätta de näringsämnen som behövs för att hovarna inte ska bli spröda och svaga.

 

Hästens hov fungerar även som skydd, ungefär som människans nagel. Den skyddar hästens fötter och ben från slag, nötningar och uttorkning. Hästens hov består av känsliga inre delar som skyddas av hornet på hovens utsida.

 

Hovarnas utseende och kvalité påverkas av flera faktorer exempelvis arv, levnadsmiljö, foder och även hur hästen rör sig. Hästen lägger ca 60 % av sin vikt på frambenen, vilket gör att framhovarna oftast är något större än bakhovarna. Ibland kan hovslagaren tvingas sätta en skostorlek mindre på bakhovarna. Framhovarna brukar även vara något rundare än bakhovarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovmekanism

 

Hur fungerar hoven?

 

Med "hoven" menas hornkapseln och de delar som den omsluter.

 

Hoven bär vikt, klarar att nötas och tar emot och absorberar en del av de krafter som uppstår när hoven träffar marken och från hästens egen tyngd under rörelse. På vintern ska hoven också klara av att transportera hästen över hal mark.

 

Hoven landar först på bakre delen, trakterna. Stråle och elastiska putan expanderar utåt, åt sidorna, strålen plattas till och hovens bakre del vidgas när hovbrosk och traktväggar rör sig utåt. Hoven kan vidgas 5-10 mm i traktväggarnas bakre del på en häst utan skor. Detta är en mycket förenklad förklaring av en process med många moment inblandade. Av detta framgår dock att det är viktigt att strålen får kontakt med marken för att undvika försämrad stöddämpning.

 

Den här mekaniken skyddar mot skador genom den dämpande effekten, men ser också till att cirkulationen i hoven fungerar. En häst med felaktiga beslag (skoning) eller felaktig verkning, kan få försämrad cirkulation av näringsämnen. Detta i sin tur kan t ex ge försämrad hornkvalitet eller skador i andra strukturer "högre upp" i benet.

 

Varje steg som hästen belastar sin hov så sker en utvidgning i hovens bakre del och det är detta man brukar kalla för hovbensmekanismen.

 

Vad som händer när hästen sätter ner sin hov i marken och belastar den så tas stöten och hästens vikt först upp av strålen och den elastiska putan. Elastiska putan belastas dels uppifrån genom att hovben, kronben och strålben trycks bakåt- nedåt tillsammans med den djupa böjsenan, samtidigt som det här sker så utsätts elastiska putan för ett mottryck underifrån av strålen som pressas mot marken. Elastiska putan trycks på det här sättet utåt åt sidorna och pressar då hovbrosket utåt. Hovbrosket i sin tur pressar de bakre hovväggarna utåt så att hoven kommer att vidga sig ca 5-10 mm på varje sida om traktområdet.

När ovanstående sker så blir hovens stöt gentemot marken inte så stum utan lite mer elastisk. Detta är väldigt viktigt för hela hästen men även för senor och leder. Ca 70% av all stötdämpning hos hästen sker i hoven.

 

Cirkulation och skydd

Hovbensmekanismen gör att ämnesomsättningen i hoven ökar - utan den skulle hovarna bli spröda och få sämre motståndskraft. Man kallar t.o.m. hästarna hovar för hästens extra hjärta ibland och detta kommer ifrån att den pumpande rörelsen pumpar upp blodet från hoven tillbaka till hjärtat.

Hoven fungerar även som en nagel för hästen då den skyddar dess inre struktur från slag, nötningar etc.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovmekanismen i studie när den fungerar

När hoven landar med benet i framfört läge tas stöt och vikt upp av strålen och elastiska putan. Tillsammans plattas de ut och expanderar åt sidorna .Vid genomtrampet pressas strålen och elastiska putan mellan marken och djupa böjsenan genom att kronbenet sänks. Elastiska putan pressar i sin tur åt sidan och tillsammans med utplattning av strålen och press från hörnstöden vidgas hovens bakre delar genom att hovbrosk och traktväggar rör sig utåt. När foten avlastas återtar hoven , genom de olika vävnadernas elasticitet, sin ursprungliga form.

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovmekanismen i studie när den inte fungerar

Om strålen inte kommer i kontakt med marken sänks de bakre inre delarna av hoven vid belastning. Därvid pressas strålen ihop istället för att vidgas. Ballarna, liksom trakterna, dras ihop och en ball- och trakttrång hov utvecklas. Elastiska putan minskar i storlek och den fortsatta utvecklingen är att likna vid en ond cirkel. Dålig genomblödning ger sämre hornkvalitet med torrare, osmidigare horn som ytterligare försämrar hovmekanism. Försämrad stötdämpning ger ökad påfrestning på senor och leder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hovvård

 

Hoven kräver god omvårdnad och skötsel för att hästen ska må bra.

Sedan lång tid tillbaka har man satt skor på hovarna, man skor hästen, för att skydda hovarna från slitage. Hästskorna måste bytas ut, allteftersom hästens hovar växer. Man skor om hästen var sjätte till åttonde vecka, eller om hästen har tappat en sko. En del hästar som inte rids så hårt behöver inte skor alls. Detta kallas att hästen går barfota. Ibland skor man även bara framhovarna och bakhovarna verkas och behålls barfota. Hästens hovar växer ca 8-10 mm i månaden. Om man väntar för länge med att verka hästen så att hoven växer utanför skon hämmas stötdämpnings- och hovmekanismen. Följden av detta kan även bli att trakterna spricker då de inte får något stöd när de pressas utåt och för att de är låsta ifrån att fjädra inåt av det övervuxna hornet.

 

Undersidan av hoven behöver rengöras regelbundet för att undvika infektioner. Till detta används en hovkrats som man använder för att kratsa bort smuts, eventuell sten som fastnat och för att komma åt under skon. Dålig rengöring av hoven kan leda till sjukdomar i hoven.

 

För att hästen skall fungera i sitt arbete gäller det att hovens vinkel i förhållande till marken och benens leder är så korrekt som möjligt. Detta för att du skall få en hållbar häst där lederna inte slits på ett onaturligt sätt samt att hästen trampar igenom hoven på ett korrekt sätt. För att blodcirkulationen (fukt och näring) skall cirkulera genom hoven är det är det viktigt att hästens skor inte är för små utan är anpassade just för individen.

Att hästen och dess hovar utsätts för en hög belastning är ingen tvekan om. Belastningen beror på hur fort hästen springer, hur högt den hoppar och på vilket underlag den rör sig. Det är ett sant hantverk att utföra en korrekt skoning som ur alla aspekter ger en presterande samt hållbar häst.

 

 

 

 

 

 

 

Hästskor

"Utvecklingen av hästskon anses ha haft lika stort inflytande på världens ekonomier på den tiden som införandet av järnvägen hade långt senare"

 

Hästens hovar ska ursprungligen vara slitstarka, små, hårda och med en välvd sula för att fungera i vilt tillstånd i trakter där det är varmt, torrt klimat och oftast hård mark.

Det var först när hästen tämjdes och började användas som arbetsdjur det uppstod problem och den naturliga balansen mellan slitage av hoven och tillväxten av nytt horn rubbades.

Hästar var tvungna att färdas långt under ryttare och blev därför ömma i hovarna.

 

Det finns inget säkert årtal på när hästskor användes för första gången, men det finns uppgifter som tyder på att man använde råhud som snörades fast under hovarna redan på 1100talet f Kr. Romare och greker använde sandaler av läder eller flätat växtmaterial. Den grekiske författaren Xenophon som levde 430-354 f Kr ansåg redan då att hovarna härdades om hästarna vistades på hårt underlag. Han betonade hur viktigt det var att krigshästarna hade tjockt hårt horn. Flera romerska författare betonade precis som Xenophon hur viktigt det var med hårda hovar, men ingen nämnde någonting om skor.

 

Hippossandalerna anses vara de första egentliga järnskorna. De skor man hittat tyder på en tillverkning av ett bra järn och skickliga hantverkare. Hipposandalerna var klumpiga och användes troligen bara vid speciella tillfällen, skorna snörades fast på hovarna med läderband.

Hipposandalerna har hittats överallt där romarna en gång levt.

I nordvästra Europa har man hittat skor i Keltergravar som tyder på att skor med söm även användes före Kristi födelse, men de första säkra uppgifterna om att skor fästes på hoven med hjälp av söm hittar man i skriften ”Tactica” av kejsar Leo VI (886-911). I texten nämns det att skor och söm ingick i kavalleristens utrustning. Dessa skor anser man vara utvecklade ur hippossandalen, men det finns olikheter. På den nya skon har man uteslutit mittendelen för att göra skon lättare och för att ge hästen bättre fäste. Detta är den sko som senare utvecklas till den öppna sko som vi mestadels använder oss utav idag.

 

Man vet att det användes järnskor i norra Europa på 800- talet och att det sedan var i bruk många hundra år utan att man hade kunskap eller kännedom om hovens anatomi och fysiologi.

Det var en smed som skötte skoningen, hovarna blev verkade för att passa skorna istället för tvärt om. Det var först på 1700- talet man började använda sig av vetenskapliga principer vid skoning, detta i samband med att de första veterinärskolorna startade i Europa och man kom till klarhet med hovens rörelser, den s k hovmekanismen.

 

I mitten på 1800- talet öppnade de första hovslagarskolorna i Europa och det fanns etablerade fabriker för tillverkning av både hästskor och söm.

Under 1900- talet förbättrades formen på skorna för att passa hovens funktion. Utvecklingen fortsätter och man prövar olika material för att senare utvecklar nya skotyper avsedda för olika sporthästar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hästars beteende

 

Hästens beteende

yttras på olika sätt tex genom olika kroppshållningar och rörelser eller i öronspel och ansiktsuttryck samt alla ljud som dom kan meddela sig med. Meningen med hästens naturliga beteende är att de skall kunna anpassa sig till den miljö där den befinner sig och på så sätt överleva.

Hästen har väldigt välutvecklade sinnen, hörsel, syn lukt, smaksinne och känsel.

 

Synen

 

Eftersom hästens ögon är placerade på sidan av huvudet har hästen ett mycket stort synfält, hästen ser bra både på långt håll och på nära håll(hästen kan se skarpt på både långt och kort håll samtidigt). Det har även kommit fram till att hästar kan se färg, och gul färg är den som färg som dom ser bäst sedan grönt, blått och rött. Det finns undersökningar som visar att vissa hästar är färgblinda på vissa färger. Hästen har också ett bättre mörkerseende än människan.

 

Hörsel

 

Hästen trattformade och rörliga ytteröron är bra konstruerade för att fånga upp ljud. Hästen kan höra ljud från olika håll samtidigt och det kan du se på hästens öronspelet när dom rörs individuellt och oberoende av det andra örat. Hästen hör ljudsvängningar i samma frekvensområde som vi människor d v s 30 hertz till ca 20 000 hertz. Hästens öron används inte bara som hörsel utan dom är en viktig signalfunktion också.

 

Lukt

 

Efter studier av hästflockar har man kommit fram till att hästens luktsinne är mycket utvecklat och mycket betydelsefullt.

 

Smak

 

Hästen smaksinne är lokaliserat till tungans smaklökar som företrädesvis finns på sidorna av tungroten. Vi vet att hästen kan sortera bort till exempel medicin i krubban, men om det beror på lukt- eller smaksinnet, eller en kombination av båda vet vi inte. Hästens välutvecklade smaklökar låter oss förmoda att den även har ett välutvecklat smaksinne.

 

Känsel

 

Hästarnas känsel är mycket välutvecklat, och hela hästens hud kan betraktas som ett enda stort känsleorgan som registrerar alla former av beröring. Hästen överläpp är utrustad med extra mycket känselnerver, och just beröring av mulen är ett beteeende som ingår i hästens kommunikationssystem, medan beröring av huden av exempelvis insekter utlöser andra reaktioner.

 

Hästens språk

 

Hästens språk består av signaler som sänds ut av en individ och tas emot av en annan. Många av signalerna är medfödda och en del av dessa måste förbättras genom inlärning. Hästens språk delas in i ljud-, lukt-, syn- och beröringssignaler.

 

Eftersom hästens ljudsignaler är relativt få, så utgår man ifrån att det i första hand är de andra signalerna som har betydelse i hästarnas språk. Det är dock svårt för oss människor att uppfatta hästens signaler då den kan ha ytterst små variationer i mimspelet; läppar, näsborrar och i musklerna runt ögon och ögonlock.

 

En del av hästarnas språk består av doftsignaler, vilket vi människor inte kan känna, hästarna däremot kan känna igen varandra genom att varje djur har sin personliga doft.

 

Hästen har också tydliga signaler genom kroppshållning och rörelse, t ex ett brunstigt sto, den står som om att den skall urinera, vilket lockar till sig hingstens uppmärksamhet. En annan typisk kroppshållning är bakbenshotet, där en häst med bakdelen mot en annan häst och med strukna öron lyfter ett bakben och sedan eventuellt slår.

 

Svansen har också en signalfunktion i och med att man kan sticka in svansen mellan benen när man är rädd och/ eller underlägsen.

Hästens ljudsignaler

Skrikgnägget är ett högre och mer utdraget ljud än gnäggningen. Det förekommer ofta och då vanligtvis med öppen mun. Ljudet används särskilt när flockmeddlemmar kommer för lågt ifrån varandra, och är sammankallande.

 

Pip är en hög och gäll ton som är ungefär ½ sekund lång. Både brunstiga och icke brunstiga ston piper om en hingst kommer i närheten eller luktar på dem. Pipandet hörs ofta under meningsskiljaktigheter både hingstar och ston emellan. När hästarna piper hålls öronen oftast bakåt som tecken på aggression och dom stampar eller slår ofta med fram- eller bakbenen.

 

Bröl är ett ljud som inte förekommer så ofta, men hörs ibland från hingstar som avvisar av brunstiga ston.

 

Blåsning är en varningssignal som åstadkoms genom att luft mer eller mindre kraftig stöts ut genom näsborrarna. Ljudet används t ex av hingsten om främmande djur eller människor närmar sig flocken. När flockmeddlemmarna hör detta ljud blir de omedelbart uppmärksamma på omgivningen, är på sin vakt och beredda att vid behov fly.

Hästen är ett socialt djur

Man antar att hästen levde ensam från början, utom under parningstiden, men har utvecklats till att bli ett flockdjur då det har många fördelar. Det är klart att fler par ögon, öron och näsborrar snabbare kan upptäcka fienden. Enstaka hästar har dock alltid och är det än i dag mer uppmärksamma än andra i flocken, och det ger signal till flykt först av alla när de ser något som de uppfattar som hotande. När flocken vilar är det alltid någon som håller vakt. Hästar tycker inte om att vara ensamma och det är viktigt att tänka på det.

 

Ledarskap

 

Ledarskap kan man i princip iaktta i tre olika sammanhang, som har det gemensamt att en individ i en grupp får resten av gruppen att flytta sig.

 

Första sammanhangen är när hingsten samlar ihop gruppen för att flytta den, vanligtvis för att andra grupper kommer för nära. När han samlat alla driver han dem framför sig tills avståndet till andra grupper är tillräckligt stort.

 

En annan form av ledarskap inträffar under gruppens vanliga strövtåg, när dom betar och förflyttar sig till viloplatser och vatten. I princip kan vilken häst som helst ta initiativ till att gruppen sätter sig i rörelse, genom att den långsamt börjar dra sig ifrån gruppen. Men det är ofta ett äldre, erfaret sto som leder gruppen i sådana fall. Om de andra hästarna är motiverade, om de t ex är törstiga, låter de sig villigt dras med, och så följer alla efter.

 

I flyktsituationer, t ex om gruppen skulle attackeras av rovdjur eller om främmande människor kommer för nära, är mönstret ett annat än om gruppen rör sig frivilligt. Vilket som helst av gruppens djur kan så snart en fara observeras, ge sig till att fly, och då åstadkomma signalsystemet att även resten av gruppen, om faran som påtaglig, följa efter den första flyende hästen. Gruppen bildar en tät klunga, fölen håller sig mycket nära sina mödrar, och haremshingsten springer längst bak, mellan flocken och faran.

Rangordning

I gruppen så görs det alltid upp en rangordning av alla hästarna. En häst uppnår dominans och hög rang genom att vara så aggressiv att en annan häst viker undan, vilket betyder att den senare blir underlägsen och accepterar en lägre plats i rangordningen.

 

Ett sätt att kolla i sin egen flock är att se hur många hot hästen tar emot respektive ger till andra hästar. Den häst som är ranghögst ger mest hot och tar emot minst hot, och den häst som är ranglägst tar emot många hot och ger inte så många hot själv.

Olika hot

Bettvarning,tillbakalagda öron och blottande tänder, riktas mot motståndaren.

 

Sparkvarning, bakdelen med piskande svans vänds mot motståndaren och ett bakben lyfts.

 

Bett, om motståndaren inte flyttar sig utvecklas hotet om bett till ett riktigt hugg, vanligtvis i halsen eller bakdelen.

 

Spark, sparkvarningen följs av enstaka sparkar med ett ben, eller flera sparkar med det ena eller båda bakbenen.

 

Förföljelse, en häst kan med strukna öron och hot om att bita och jaga bort en motståndare genom att förfölja den.

 

Rangordning

 

Rangordningen skapas och upprätthålls med hjälp av hot, kraftmätningar och undanmanövrar. Om det kommer in nya djur i gruppen, placeras dom med hjälpa av hot in i rangordningen inom loppet av en eller två dagar, därefter är lugnet återställt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hantering av häst vid hovvård

 

Redan det lilla fölet måste lära sig lyfta benen och vänja sig vid hovvård av en van hovslagare och då vid sidan av modern. Det krävs att alla som handhar och sköter hästen uppträder så att den får förtroende för personen i fråga. Hur man umgås med hästar kan naturligtvis till en viss del vara en träningssak, men träning räcker inte alltid”ända fram”. Bäst lyckas personer som rör sig lugnt och avslappnat utan att därför smyga omkring. Dessa “hästmänniskor” är dessutom bestämda och orädda i sitt uppträdande mot hästen.

Om hästen är ovan vid hovvård gäller det att ta den på rätt sätt. Man kan ställa en annan häst bredvid. Alternativt kan skötare stå vid hästens huvud och hålla ett stadigt tag i grimman eller förse med foder( hö i nät eller en hink havre). Ibland kan bremsning av överläpp, fixering av ett öra, ett tag i tungan med handen eller ett tränsbett i munnen verka lugnande. Att skrika åt hästen eller straffa den hjälper sällan. Lugnande preparat används i svåra fall, förutsatt att de inte påverkar hovvården negativt ( många hästar blir ovilliga att lyfta fötterna och “lägger sig på”).

En framfot är vanligen lättare att lyfta upp. Att lyfta ett bakben kan vara svårare då en häst lätt kan frigöra sig med en spark bakåt.

En erfaren häst lyfter ofta foten självmant vid minsta beröring varför man kan förenkla handgreppen. Men en häst som ska läras att lyfta benen eller en okänd häst bör behandlas enligt grundprincipen.

Om hästen från början tynger alltför mycket på det ben man lyfter upp, bör man först ändra hästens ställning. Om detta inte hjälper får man sänka foten mot marken utan att släppa den. Man undandrar då hästen stödet, vilket brukar leda till att den efter ett tag föredrar att stå på tre ben i balans.

Hästar som reser sig på bakbenen och slänger sig framåt bör bindas kort och lågt mot en vägg.

En häst som slår med bakbenen bör man, efter all lugnt med klappar och uppmuntrande tilltal försökt få den att lyfta benen, bestraffa genom att tala till den med bestämd röst eller tilldela den några slag med handen.

 

 

 

 

Hästskosöm

Söm till hästskor

 

Förr i tiden tillverkades både hästskon och sömmen manuellt av smederna, med idag sker all tillverkning maskinellt med avancerad teknik. Mustafors Bruk i Dalsland är världens största tillverkare av hästskosöm. Materialet är martinjärn i form av dragen tråd. Sömmen består av huvud (skalle), hals, klinga och spets. På spetsen finns en avfasning som styr sömmet ut genom väggen och som kallas svick. Den vänds inåt mot hoven då sömmet slås i med hammare.

 

De vanligaste sömtyperna för svensk bruk idag är E, ASM, ASV och J. Varje typ finns i flera storlekar, vilket markeras med siffrorna 2-12. Skons tjocklek, utformningen av sömhål och sömkanal samt hovväggens tjocklek och hornkvalitet avgörs valet av av söm. Kvaliteten på sömmen är mycket god. Mustad tillverkar även andra sömtyper för export, t ex söm för åsnor, mulåsnor och oxar.

 

J-söm används för arbetshästar med stora hovar, tjocka väggar och tjockare skor. E-söm dominerar vid fästandet av skor på sporthästar. ASM- och ASV- sömmen är främst avsedda för tunna galopp- och travskor som ofta är tillverkade av aluminium, tex Victory skor. Det finns också speciella söm för föl och söm med tunnare klinga.

 

 

 

 

 

 

 

Hovsjukdomar

 

Hovarna kan drabbas av flera olika sjukdomar och fel som bör åtgärdas så snabbt som möjligt.

 

Spiktramp,

det vill säga att hästen har trampat på något vasst. Farligt för hästen blir det oftast bara om föremålet har träffat viktiga delar, men man bör tillkalla veterinär.

 

Avbruten hovbit

är ofta inte så allvarligt, eftersom hoven växer, men om hästen ömmar kan man be sin hovslagare att komma och undersöka hoven.

 

Hovböld

orsakas oftast av en bakterie i hovläderhuden till exempel på grund av en försvagad lamellrand. Det blir då en varbildning som gör mycket ont på hästen som ofta får en akut kraftig hälta. Det bästa är att ringa sin hovslagare som kan lokalisera smärtan och öppna varbildningen. Andra orsaker till hovböld kan vara sömtryck, det vill säga att sömmen som håller fast skon har spikats fel. Fel benställning eller att hästen är verkad fel kan också ge hovbölder.

 

Strålröta

orsakas av värme, fukt och inpackad smuts på hovens undersida. För att förhindra detta bör man göra rent hoven noggrant varje dag så att det kan komma in luft i strålfårorna. När man upptäcker strålröta måste en hovslagare verka bort det drabbade området, sedan tvättas det med sprit och packas in med tjära. Röta kan även förekomma i lamellranden, då kallas det bärrandsröta.

 

Strålbenshälta (Navicularis)

är en besvärlig sjukdom som man ännu inte vet mycket om. Hästen får en inflammation och mjukvävnader skaver mot strålbenet. Detta läks och inflammeras om vartannat och sliter på hästens hov då blodförsörjningen stryps till strålbenet som då förtvinar. Några av orsakerna till sjukdomen är smala eller mycket konkava hovar, eller att hästen får springa på hårt underlag utan skor. Sjukdomen kan behandlas med speciella skor som stödjer trakterna på hästen men sjukdomen är kronisk och går inte att bota helt. Symptom på sjukdomen är att hästen ofta börjar snubbla och tar kortare steg.

 

Fång

drabbar oftast mindre ponnyer, men kan drabba alla slags hästar. Fång är en förskjutning mellan hovbenet och hovkapseln (hovbensrotation och/eller hovbenssänkning) och kan uppkomma när lamellranden försvagats av en inflammation och hoven samtidigt utsätts för stor mekanisk belastning. Inflammation och försvagning av lamellranden, s.k. laminitis, kan uppkomma vid plötsliga foderbyten eller om hästen fått i sig för mycket kolhydrater i form av socker och stärkelse. Hästar kan även få fång vid förlossning eller på grund av extrem belastning. En häst som fått fång vill ofta inte stödja på framhovarna utan lutar sig bakåt på bakbenen, med frambenen utsträckta framför sig.

Bockhov kallas det när hästens hovställning är böjd bakåt så hästen går på hovspetsarna. Det ser ut som att hästen går på tå. Bockhov är oftast en medfödd defekt, men kan även bero på dålig skötsel av hovarna. Detta går dock oftast att rätta till med hjälp av regelbunden korrekt verkning av hovslagare, stretching och rörelseträning.

 

 

Vad är fång?

 

Man känner fortfarande inte till de exakta mekanismerna bakom denna sjukdom.

 

Man vet att det sannolikt handlar om någon form av allergisk reaktion, ofta pga av ett alltför hastigt foderbyte som gett en rubbning av tarmfloran. Man vet också att besväret är mer vanligt hos vissa typer av hästar, t ex shetlandsponnier. Fång kan också drabba ston som nyligen fölat, s k förlossningsfång. Det anses ha ett samband med att efterbörden inte lossnat i normal tid.

 

Den allergiska reaktionen påverkar hela kroppen, men ger de allvarligaste symptomen, eller skadorna, i hovarna. Kärlskador i den blodrika läderhuden gör att kärl brister och även att proppar bildas.

 

Det finns ingen behandling att sätta in mot själva den allergiska reaktionen, utan istället syftar behandlingen till att dels undanröja eventuellt överskottsutfodring och dels ge hästen preparat som dämpar inflammation och ger smärtlindring.

 

Fång kallas på engelska laminitis.

 

 

Vad orsakar fång?

 

Man känner fortfarande inte till de exakta mekanismerna bakom denna sjukdom.

 

Man vet att det sannolikt handlar om någon form av allergisk reaktion, ofta pga av ett alltför hastigt foderbyte - dvs även foderbyte som består i att man släpper hästen på ett kraftigt försommarbete. Fång kan också drabba ston i samband med fölning.

Man vet också att besväret är mer vanligt hos vissa typer av hästar, t ex shetlandsponnyer. Man har tidigare ansett att framför allt överutfodring med protein orsakar fång. Numera diskuteras också förhöjda givor av kolhydrater som utlösande orsak.

 

Den allergiska reaktionen påverkar hela kroppen, men ger de allvarligaste symptomen, eller skadorna, i hovarna.

 

 

Hur behandlas Fång?

 

Det finns ingen behandling att sätta in mot själva den allergiska reaktionen, utan istället syftar behandlingen till att dels undanröja eventuellt överskottsutfodring, dels ge hästen preparat som dämpar inflammation och ger smärtlindring. Veterinär bör tillkallas omedelbart för att undersöka och medicinera hästen.

 

Hästens foderintag begränsas under något dygn och övervakas därefter noga. Hästen ska vila fullständigt och stå på mjukt underlag. Om fånganfallet kommer i samband med en fölning ska man kontrollera att hela efterbörden kommit ut ur stoet. När smärtan minskat ska hovslagaren korta tårna så mycket som möjligt. Ofta skos hästen med ett fångbeslag. Det underlättar för hästen att rulla över tån när den går.

 

Om hästen blir frisk eller inte beror till stor del på hur snabbt behandling sätts in och om veterinär och hovslagare kan förhindra att hovbenet inne i hoven roterar.

 

Risk för återfall finns vilket gör att dessa hästars foderstat alltid måste övervakas noga.

 

 

Hur länge varar fång?

 

Det varierar. Om behandling sätts in snabbt vid ett akut insjuknande och hästen snabbt börjar visa bättring efter insatt behandling, så är prognosen ganska god. Man brukar dock säga "en gång fånghäst, alltid fånghäst" eftersom en häst som en gång haft fång lättare får det igen än en frisk häst. Om hovbenet sänkts eller roterats blir hästen inte bra igen.

 

 

Hur undviker jag att min häst får fång igen?

 

Var försiktig med alla sorts foderbyten. Skall någon foderdel bytas ut eller ny sort introduceras i foderstaten, blanda upp lite av det nya med det gamla och byt gradvid ut fodret under en 14-dagars period.

 

Ponnyer som tidigare haft fång skall inte släppas på kraftiga beten.

 

Undvik överutfodring och övervikt. Var försiktig med det proteinrika späda gröngräset på försommaren.

 

Mer information om Fång hos häst

 

Fång är en vanlig sjukdom, där symptomen framför allt visar sig i hovarna.

 

Det finns tre situationer då hästar brukar få fång – efter en förlossning, vid felaktig utfodring och vid hård eller långvarig ansträngning. Upprepad kortisonbehandling kan också öka benägenheten hos en häst att få fång.

 

Efter en förlossning kan stoet få livmoderinflammation om inte efterbörden har avgått som normalt. Inflammationen orsakar i sin tur blödningar i små kärl, framför allt i hovarnas läderhud.

 

Om sjukdomen beror på felaktig utfodring har det att göra med att tarmfloran har rubbats på något sätt. Vanliga orsaker är:

 

Att hästen släppts på näringsrikt bete, utan invänjningsperiod.

 

 

Att den har fått för mycket kraftfoder.

 

 

Snabba foderbyten. En häst måste alltid successivt vänjas vid nytt foder.

 

 

Gamla hästar tuggar sämre och har allmänt försämrad ämnesomsättning.

 

 

I slutet av en betessäsong kan hästen äta växter den ratat tidigare.

 

 

I dag är fång orsakad av överansträngning ganska sällsynt.

 

Symptomen

Ett akut fånganfall har ofta ett drastiskt förlopp. Hästen svettas, har hög feber och allmäntillståndet är kraftigt påverkat. Rörelseförmågan är starkt nedsatt. En fånghäst sätter ofta bakbenen långt under sig och rör sig med stelt sträckta framben. Hovarna är varma. Den har mycket ont i hovarna, och rör sig som om den "hade gått på glödande kol".

 

Varje häst med fångsymptom skall snabbt komma under veterinärbehandling! Det är viktigt för att förebygga bestående förändringar i form av hovbenssänkning.

 

Behandling

All behandling går ut på att orsaken till sjukdomen identifieras och avlägsnas. Om hästen visar symptom på fång måste alltid veterinär tillkallas!

 

I det akuta stadiet sätter man in medicinering (smärtlindrande/antiinflammatorisk) samtidigt som kraftfodret dras in. Hästen kan behöva laxeras så att tarminnehållet försvinner. Hästen ska stå i en box med mjukt underlag eller i en sandpaddock. Ofta ordinerar veterinären uppföljande behandling i form av verkning av hovarna (tvärtå) och skoning med sk PG-beslag.

 

Förebyggande råd

Vänj alltid hästen långsamt vid ett nytt foder och gräs.

 

Hos äldre hästar bör man se över tänderna och vara noggrann med hovvården både före och efter betet.

 

Undvik upprepade kortisonbehandlingar, och behandla aldrig fång med kortison.

 

Shetlandsponnyer och russ verkar löpa större risk att drabbas av fång, men sjukdomen är vanlig hos alla raser.

 

Fång

 

Fång är ett allvarligt allmäntillstånd

 

- Den klassiska fången är ett helkroppsproblem, hästen sätter bakbenen under kroppen och frambenen framför för att avlasta. Fång är nog en diagnos som inkluderar flera sjukdomar. Man vet inte riktigt vad det är som utlöser, men det kan vara fler saker, säger Ove Wattle från SLU.

Sjukdomen nämns i litteraturen redan under medeltiden.

- Klassisk fång drabbar hela hästen, men det är viktigt med hovarna och det är där vi får bestående men.

Att hästar får reaktioner när de börjar äta gräs är allmänt känt:

- Histodin ger svullnad i lymfkörtlar och ben. Det ses i början av betet.

- Man skiljer på belastningsfång och klassisk fång. En häst kan utveckla belastningsfång på ett ben, att den vilar på ett bakben och får belastningsfång på det andra.

Vid klassisk fång beskriver man den kliniska bilden med att dela in i olika Obelgrader från ett till fyra. Vid grad ett står hästen frekvent och skiftar vikt mellan benen (lyfter fötterna). I skritt ses ingen hälta men i trav ses ett kort och ”styltigt” steg. Vid grad fyra står hästen med bakbenen under sig och frambenen framför sig i en klassisk fång-position för att avlasta sig. Den är väldigt halt!

De första symptomen ses inom 24-28 timmar:

- Fånghästar har vanligen feber i utvecklingsstadiet och i enstaka fall i det direkt akuta skedet.

Ökad värme kan kännas i hovvägg och kronrand. Förstärkt digitalpuls. Kroppsställningen varierar med antalet ben som är affekterade.

När hovbenet belastas så trycks det nedåt. Hovkapseln runt är väldigt mjuk. Mellan hovkapsel och hovben är lamellager och lamelläderhud. Hovkapseln är så tajt att det inte finns plats för annat än läderhud. Lamellagret är elastiskt och tillåter rörelse.

Fång är en rörelsestörning orsakad av en försämrad hållfasthet i lamellagret som ger smärta i hovarna. Man kan se bilder på fånghästar där lamellagren slitits sönder under fånganfall. Vid snabba förändringar bildas dubbelsula.

- Man kan känna hovbenssänkning genom att trycka på kronranden med fingret. Det är då mjukt om hovbenet har sänkts.

Hovväggen speglar kronrandens läge vid produktion.

 

Akut fång:

Behandla eventuell primär orsak

Låt hästen stå still på bra underlag

Ge paraffinolja om fodermisstanke

NSAID och andra smärtstillande mediciner

Utfodra i högt läge om hästen har ont fram så den slipper böja sig ner

Vid behov justeras belastningsriktningar

- Smärtstillande ger man för att göra så drägligt som möjligt för hästen. Men det finns inget botemedel mot själva åkomman, det får naturen fixa själv. Bra att hästen står på ett mjukt underlag där det inte gör så ont.

 

Behandlingens mål:

Hästen ska bli så bra som möjligt

Den ska må så bra som möjligt under konvalescensen

Det ska vara praktiskt möjligt att genomföra

Till en rimlig kostad

- Fånghästar behandlas bäst i hemmet av erfaren hovslagare. Hästen ska verkas så att hovbenet får en chans att växa med väggen så långt som möjligt.

Fångränder på hovarna ses fem veckor efter anfallen. Dessa ska inte förväxlas med foderrand. Saker som foderbyten, mag- och tarmfloran, avmaskning, vissa fodermedel, verknings- och skoningsåtgärder, byte av miljö, allmän sjukdom, vissa mediciner (t.ex. kortison), fetma och inaktivitet kan också ge ränder.

- Mag- och tarmkanalen är A och O om hästen får fång och om den ska bli bra igen.

- Fettvävnad påverkar vävnadsförmågan, inte bara det att det blir mer att bära på.

- Man skiljer inte alltid på ponnyer och hästar när det gäller utfodring, vilket man borde göra. Där har islandshästar samma sammansättning som andra ponnyraser, förutom mankhöjden.

- Ha munkorg på betet. Det är bättre med hö än hösilage. Visserligen innehåller hö mer socker än hösilage men ändå så tål de hö bättre.

Efter ett fånganfall ska hästen alltid vila. Även vid lättare fånganfall ska den vila i två-tre månader. Vid tydlig lägesförändring av hovbenet så ska den vila från arbete i nio månader.

- En häst är aldrig lika fullgod efter en läkning av fång även om den blir bra.

Angående avlivning är det alltid en etisk fråga om hur ont hästen har.

- Har man en häst som lider eller en djurägare som inte kan ge hästen den skötsel som krävs, då bör hästens avlivas. Kan inte djurägaren hålla hästen på de förutsättningar som krävs, det vill säga ta in och ut varje dag hela sommaren och känns på puls och ben, då har man inte förutsättningarna att ta hand om fånghästen.

- Det viktigaste är den kliniska bilden – hur halt hästen är.

Ett råd är att ta av skorna och kolla lamellranden vid besiktning för ett hästköp.

- Återfallsprocenten beror på många faktorer.. En fånghäst är alltid en fånghäst.

 

 

 

Fång

Fång är en mycket komplex sjukdom som främst drabbar ponnyer, men ses även hos andra hästraser. Sjukdomen ställer till problem över hela världen och intensiv forskning pågår därför kontinuerligt. Då sjukdomsbilden och utlösande faktorer är relativt väl dokumenterade är den grundläggande orsaken (fysiopatologin) dessvärre ej fastställd.

Detta betyder att det ännu inte finns någon medicin mot sjukdomen fång utan behandling utgörs i form av symtomatisk medicinering (smärtstillande t ex fenylbutazon och finadyne), boxvila, foderförändringar, viktminskning och hovvård (t ex gipsbandage, verkning, PG-beslag).

 

Symtom på fång

Fång påverkar egentligen hela djuret, men det är främst i hovarna som symtomen blir påtagliga. Oftast drabbas båda framhovarna, men fång kan även uppstå i en hov (upplevs då som enhälta ), i tre hovar eller alla fyra hovarna.

 

Mild fång

stelhet ( upplevs ibland som stelhet i bakbenen ), går sämre på grus/asfalt än på mjukt underlag, problem med att vända. Hästen rör sig med korta trippande steg. Värme och puls i en eller flera hovar.

 

Kraftig fång

Rör sig ovilligt, gungar bakåt. Problem med att vända som ovan samt problem att lyfta respektive hov t ex vid kratsning av hovar. Skiftar vikt på frambenet. Tillbringar mer tid än vanligt att ligga ned. Dessa symtom kan eskalera till att hästen ligger ned hela tiden.

 

Utlösande faktorer

Överbelastning av kolhydrater. Den absolut vanligaste faktorn till att hästar får fång. Kolhydraterna påverkar tarmfloran i grovtarmen på ett negativt sätt. Här kan alla hästägare göra en insats för att undvika fång hos sina hästar (se senare).

 

1. Akut överbelastning. Tex då hästen kommit in i foderkammaren och förätit sig på kraftfoder. Vid kraftigt vår- och höstbete då gräset innehåller höga halter av fruktans (ett vattenlösligt socker).

 

2. Långvarig överbelastning. T ex överviktiga ponnyer ( övervikten kommer av för högt intag av energi, framförallt kolhydrater, i förhållande till hästens dagliga förbrukning

 

Infektioner/förgiftningar

T ex vid kvarbliven efterbörd hos ston, efter kolikoperationer och andra allmänna infektioner.Här finns teorier om att endotoxiner skulle vara utlösande faktorer eller att infektion/förgiftning stör tarmfloran på liknande sätt som kolhydrater.

 

Råd till er hästägare

1. Var försiktig med att släppa hästar på kraftigt bete (framförallt överviktiga och lättfödda ponnyer). Detta är särskilt viktigt på våren, men också på hästen då gräset växer en andra omgång. Gräset innehåller nämligen höga halter av fruktans vid dessa tider. Fruktans ökar också då gräset blivit "stressat" tex efter en frostig natt. Alltså: BEGRÄNSA TILLGÅNG TILL BETE!!!! Har man en överviktig ponny/häst så är den inte lämpad att släppas på bete mer än korta stunder.

 

2. Var försiktig med kraftfodergivan. Behöver din häst verkligen kraftfoder? Dodson & Horrell har tagit fram ett kraftfoder för "fånghästar", FIBERGY ( inte att förväxla med fibergi ). Fibergy kan med fördel ges som alternativt kraftfoder då det innehåller väldigt lite kolhydrater. Tycker man att hästen tappar för mycket vikt kan vegetabilisk olja t ex rapsolja blandas med fibergy.

 

3. Alla foderförändringar skall göras gradvis för att inte störa tarmfloran.

 

4. Har man problem med övervikt trots att hästen bara får hö / hösilage kan grovfibergivan bytas ut mot en del halm.

 

5. Glöm ej att ge mineraler och vitaminer ( ge extra vitamin E om olja ges ).

 

6. Regelbunden skoning + verkning

 

 

Veterinärbehandling av fång

Initialbehandling av fång:

 

1. Kliniskundersökning. Försök att identifiera underliggande/utlösande faktor/er.

 

2. Röntgenundersökning. Hovbensrotation + hovbenssänkning kan mätas och graderas, ger en indikation på prognos.

 

3. Smärtstillande. ( tex fenylbutazon, finadyne )

 

4. Verkning av hovar samt gipsbandage med klack. Gipsbandaget fördelar trycket bort från tån till trakten + strålen.

 

5. Mjuk bädd + strikt boxvila.

 

6. Förändring av fodergivan. Inget kraftfoder eller betfor/melass. Hö och halm (magert hö kan ges med fördel) ges 50:50, 1,5 % av hästens kroppsvikt. Om hästen är överviktig, uppskattas dess normala vikt och fodergivan blir då 1,5 % av den. VIKTIGT är att hästen ej skall svältas då fång är ett sjukdomstillstånd och ett sjukt djur måste få mat!

 

Beroende på hur dålig hästen/ponnyn är kan det vara nödvändigt att behandla den på djursjukhuset under en tid.

 

Långtidsbehandling av fång

Ca 2 veckor efter initialbehandlingen har påbörjats (denna tid beror på hur snabbt hästen svarar på behandling).

 

1. Smärtstillande mediciner minskas ned för att sedan avslutas. Hästen skall då röra sig obehindrat utan smärtstillande, annars fortsätter behandlingen tills djuret är komfortabelt.

 

2. Boxvila (eller liten utebox max 5 x 5 m) i minst 2 veckor. Hästen kan börja skrittas/ ledas för hand då den har varit utan smärtstillande i minst 2 dagar, förutsatt att den är symtomfri. Utevistelsen ökas gradvis tills hästen kan släppas i mindre hage. VILA ÄR AV STÖRSTA BETYDELSE!!!!

 

3. Verkning och skoning. Tån skall hållas kort och trakterna får ej bli för höga. Oftast rekommenderas PG-skor.

 

4. Inget kraftfoder. Håll hästen smal. Detta betyder oftast inget kraftfoder. Fibergy (fångfoder från Dodson & Horrell rekommenderas som alternativ att kunna blanda i mediciner, vitaminer och mineraler).

 

Övriga punkter

- Alla hästar blir inte friska trots intensiv behandling!

- Graden av smärta och hur hästen svarar på behandling är avgörande för prognosen för överlevnad.

- En häst som en gång haft fång kan alltid få det igen.

- Att identifiera utlösande faktorn kan i många fall vara omöjligt, men är viktig för korrekt behandling.

- Korrekt foderstat + hovvård är nyckelorden i kontrollen av fånghästar.

- Det är bättre med förebyggande vård, framför allt med ponnyer som är i risk zonen för att drabbas av fång, än att vänta tills symtom uppstår.

- Räkna med minst 6 veckors vila efter avslutad behandling, innan hästen kan börja ridas igen. Detta för att minska risken för hovbensrotation.

 

 

 

 

 

 

 

HOVBÖLD

 

Vad är en hovböld?

 

Hovböld är ett annat namn för inflammation i läderhuden med varbildning. Läderhuden blir infekterad, vilket kan ske i samband med tramp, spiktramp, sömstick (vid skoning) etc.

Varet i inflammationen kan leta sig ut i kronranden, sulan eller ballarna. I vissa fall läker en liten hovböld av sig själv utan att ge hästen några symptom.

 

Ofta blir dock hästen halt, hoven kan bli varm och pulsen kan vara kraftigare än normalt. Med en s k visitertång kan ofta veterinär eller hovslagare avgöra var hovbölden är placerad. Bölden dräneras och spolas ur. Hästens stelkrampsskydd bör kontrolleras.

 

Prognosen är oftast bra.

 

 

Hur behandlas en hovböld?

 

Med en s k visitertång kan ofta veterinär eller hovslagare avgöra var hovbölden är placerad. Bölden dräneras och spolas ur. Om bölden dräneras via sulan och dränhålet är stort sätter veterinären ett mottryck i hålet, oftast av gips. Hästens stelkrampsskydd bör kontrolleras.

 

Om man inte kan lokalisera var bölden sitter brukar man sätta på ett våtvärmande omslag kring hoven. Det gör att bölden ofta aktiveras och börjar leta sig utåt. Efter några dagar kontrollerar man med visitertången igen och försöker hitta och dränera bölden.

 

Prognosen är ofta god. Fistel kan i vissa fall bildas som en komplikation.

 

 

 

 

 

 

 

 

HOVSPRICKA

 

 

Vad är en hovspricka?

 

Hovspricka är en spricka i hovens horn - kallas därför med ett riktigare namn för hornspricka. Sprickorna löper i hovväggen och är mycket vanliga. Man delar in sprickorna utifrån var de är placerade; trakt, tå, sido, hörnstöd eller trakthörn. En genomlöpande spricka sträcker sig från bärrand till kronrand, genomgående är den om hela väggen in till lamellhuden är inblandad.

En spricka kan vara ytlig eller djup.

 

 

Min häst får ofta hovsprickor - varför?

 

Orsakerna till att hoven spricker är många. Felaktig belastning av hoven - dvs att hoven belastas ojämnt - kan ge en tunnare vägg med sämre horn som lättare spricker. Felaktig verkning eller skoning kan också ge ojämn belastning med spricka som följd. Trampskador kan också ge sprickor.

 

Torrt horn, hovform, eftersatt hovvård, sår och skador i kronranden kan vara andra orsaker till att hornet spricker.

 

Vi rekommenderar att du talar med din hovslagare om din hästs hovsprickor och vad ni kan hitta på för att förbättra situationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

STENGALLA

 

Vad är en stengalla?

 

En blödning i läderhuden. Ger missfärgning av hornet där stengallan är placerad. Stengallor orsakas ofta av tryck underifrån, därav namnet sten-galla, men kan också uppstå om en sko är felplacerad och trycker mot hornet. Tänk på att skornas placering förändras vartefter hoven växer, något som kan göra att skon börjar trycka mot sulan och kan ge stengalla.

 

Hästen blir öm i sulan och kan ibland också reagera vid undersökning med s k visitertång. Hälta kan förekomma.

 

Hovslagare behandlar ofta problemet genom att minska trycket på sulan. Ofta användes sedan en s k ringsko med sula för att ge jämn belastning. Om hästen är halt, hoven varm, om du känner ökad puls kan en infektion vara aktuell - då skall du alltid kontakta veterinär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

STRÅLRÖTA

 

Vad är strålröta, varför uppstår det och hur behandlas det?

 

Vid strålröta bildas en svart, illaluktande "gegga" kring strålen. Oftast bara mittstrålfåran, men ibland också strålen i sin helhet. Strålen kan i allvarliga fall vara helt upplöst.

 

Orsaken anses oftast vara en illa skött stråbädd där urin och träck inte tas bort och bädden får stå blöt med mycket ammoniak som kan lösa upp hornet. Vissa källor anger att också leriga paddockar kan ge strålröta. Hovlitteratur anger dock bristande hovfunktion med djupa strålfåror och trång hovform som den viktigaste bakomliggande orsaken. En häst med denna hovform, som dessutom står på en dåligt underhållen ströbädd, har alltså större risk att drabbas än annars.

 

Hovslagare eller veterinär ser över hoven och ser till att hovfunktionen stimuleras. Utomhusvistelse på fastare mark och torr bädd inomhus är bra. Hoven kratsas endast ur när hästen lämnar stallet - ej när den kommer in. Den jord/lera som hästen kan ha trampat in i stålfårorna skyddar mot uttorkning under natten. Givetvis kontrollerar man dock att det inte finns stenar eller annat som kan skada hoven.

 

Prognosen är oftast bra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TORRA HOVAR

 

Min häst har torra hovar, vad kan jag göra?

 

Torra hovar är vanligt och kan medföra försämrad hovmekanism och ge hornsprickor.

 

Fukt tillförs hoven inte bara utifrån, utan också via blodet - mycket motion på bra underlag, som ger en bra cirkulation i hoven, kan alltså göra att hoven blir "fuktigare".

Om du skall tillföra hoven fukt utifrån ska du inte använda salvor. De kan isolera mot fukt, stöta bort den, och göra att hoven blir torrare.

Fukt kan tillföras med särskild hovlera. Var du kan köpa sådan kan du sannolikt få besked om från din hovslagare. Hådéns hovslageri på Solvalla travbana har lera. Har du en box "över" som du kan ge en fuktig bädd, kan du låta hästen stå i en sådan periodvis under dagen. Viktigt dock att den inte smutsas ner med urin, eftersom ammoniak inte är bra för hoven. Ett alternativ är en vattenspilta.

 

Fuktpaddar finns att köpa i hästshopar. Man fuktar dem och sätter fast dem runt hoven över natten. Istället för paddar kan vanliga disktrasor användas. Kom ihåg att hålla dem rena, dvs byta varje dag och tvätta de gamla. Blir de smutsiga finns risk att småsår i karleden blir infekterade.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

HOVAR, HOVBESLAG OCH HOVSJUKDOMAR

Hovvård och hovbeslag

När hästen levde vild hade den hovar som tålde nötning bra - balans rådde mellan slitage mot mark och tillväxt av nytt horn. Men dagens arbets- och sporthästar har hovar som utsätts för stora påfrestningar och därför kräver skydd och vård. En omsorgsfull hovvård ökar i hög grad hästens välbefinnande och - inte minst viktigt - hästens prestationsförmåga. Boken Hovvård ger många praktiska och värdefulla råd om hur man sköter hästens hovar för att förebygga och bota hälta, liksom andra skador och sjukdomar. Här finns beskrivningar av olika hästskor, hur man verkar och skor hästhovar och hur man med hjälp av olika beslag behandlar felaktiga benställningar och hovsjukdomar. Boken kan användas i utbildningar på gymnasie- och högskolenivå. Den är en utmärkt hjälp också för hästägare och alla som arbetar i klubbar och föreningar inom hästsportens olika områden. Om författarna Lars-Erik Magnusson är vet med dr och har lång och gedigen erfarenhet från såväl klinisk verksamhet som forskning. Hans forskning och avhandling handlade om hästens exteriör.Han har bl a arbetat som klinikveterinär vid djursjukhuset i Skara och varit chef för Hovslagarskolan i Skara, samt ansvarat för undervisningen i hovvård vid veterinärutbildningen vid SLU.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Godkänd hovslagare

 

Godkänd hovslagare

Vad är skillnaden mellan en godkänd hovslagare och en hovslagare utan godkännande?

Du får arbeta som hovslagare både med och utan godkännande. Det finns dock flera skillnader mellan en godkänd hovslagare och en hovslagare utan godkännande.

 

Godkänd hovslagare

Det är Jordbruksverket som utfärdar godkännande till hovslagare. För att bli godkänd hovslagare måste du ha gått vissa specifika utbildningar.

 

Som godkänd hovslagare tillhör du djurhälsopersonalen vilket innebär att

 

allmänheten vet att du har en specifik kompetens

du ska utöva yrket enligt vetenskap och beprövad erfarenhet

du ska följa regler om journalföring, intygsskrivande, tystnadsplikt och anmälningsplikt

du står under statlig tillsyn och kan anmälas till och prövas av Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård

Du får självständigt och utan delegering utföra sådana arbetsuppgifter där du har både formell och reell kompetens. Den formella kompetensen omfattar de moment som ingår i utbildningen som leder fram till legitimation och den reella kompetensen omfattar det du faktiskt kan utföra och behärskar. Du får som godkänd hovslagare utföra vissa arbetsuppgifter där du saknar den formella kompetensen men har reell kompetens. Detta gäller under förutsättning att en veterinär har delegerat uppgiften till dig. Du är alltid själv ansvarig för hur du utför en behandling.

 

Som godkänd hovslagare är du alltså inte bunden av behandlingsförbudet. Det innebär att du bland annat får arbeta på sövda och sederade hästar och utföra vissa operativa ingrepp på delegering.

 

 

 

 

Hovslagare utan godkännande

För att arbeta som hovslagare utan godkännande krävs ingen specifik utbildning. Du omfattas dock av behandlingsförbudet som innebär att du

 

inte får utföra operativa ingrepp eller ge injektioner

inte får utföra behandlingar som kan orsaka ett lidande som inte kan anses obetydligt

inte får behandla djur som har fått lugnande medel, är sövda eller är lokalbedövade genom injektion

inte får behandla djur som kan misstänkas ha en epizooti eller en zoonos

Det finns ett generellt undantag som innebär att du som hovslagare utan godkännande får verka och sko hästar som har fått lugnande medel.

 

Trots behandlingsförbudet får du utföra brådskande åtgärder för att rädda ett djurs liv eller att lindra dess lidande. Observera att det i slutänden är en domstol som avgör om ett specifikt fall verkligen var så brådskande att det var motiverat att bryta mot behandlingsförbudet. Den som döms för brott mot behandlingsförbudet eller för att ha fördröjt att ett djur som behöver veterinär vård får det, kan dömas till böter eller fängelse i max ett år.

 

 

 

 

Hur blir jag godkänd hovslagare?

Det finns olika vägar för att bli godkänd hovslagare. Förutom de som nämns här kan du i vissa fall även bli godkänd hovslagare om du har en utländsk hovslagarutbildning.

 

En treårig yrkeshögskoleutbildning

Från och med den 1 januari 2026 kommer det att krävas en treårig utbildning till hovslagare som är på högskole-, universitets- eller yrkeshögskolenivå för att få godkännande. Utbildningen ska innehålla de moment och de kurser som ingår i den formella kompetensen, se under denna rubrik. Det har ännu inte startats någon sådan utbildning så därför finns det övergångsbestämmelser för hur man kan bli godkänd hovslagare.

 

Övergångsbestämmelser

De gamla bestämmelserna om vad som krävs för att bli hovslagare gäller fram till den 31 december 2025. Det finns tre alternativa sätt att bli godkänd enligt de bestämmelserna.

 

1. Grundutbildning och tilläggsutbildning

 

Du som har minst 1 års yrkeserfarenhet som hovslagare på minst halvtid samt har gått en grundutbildning och en tilläggsutbildning som är godkänd av Jordbruksverket kan ansöka enligt denna punkt. Det finns flera organisationer som håller i sådana utbildningar.

 

2. Lång yrkeserfarenhet och tilläggsutbildning

 

Du som har motsvarande minst 5 års yrkeserfarenhet som hovslagare på heltid kan ansöka enligt denna punkt. Förutom yrkeserfarenheten krävs att du har gått en godkänd tilläggsutbildning och att du har ett intyg på att du kan de moment som ingår i grundutbildningen. Intyget kan du få från antingen en veterinär med specialistkompetens inom hästens sjukdomar och en godkänd hovslagare eller från den som håller i tilläggsutbildningen. Tilläggsutbildningen ska vara godkänd av Jordbruksverket. Det finns flera organisationer som håller i sådana utbildningar.

 

3. Gesällbrev och tilläggsutbildning

 

Du som har ett gesällbrev i hovslageri från Hantverksrådet och har gått en tilläggsutbildning som är godkänd av Jordbruksverket kan ansöka enligt denna punkt. Det finns flera organisationer som håller i sådana utbildningar.

 

Vad som ingår i grund- och tilläggsutbildningarna hittar du i Jordbruksverkets beslut om godkända kursplaner.

 

Kan en utländsk utbildning leda till godkännande som hovslagare i Sverige?

I många andra länder finns inte uppdelningen mellan hovslagare med och utan godkännande och det är därför svårt att på förhand säga om specifika utbildningar till hovslagare från andra länder kan leda till godkännande i Sverige eller inte. Genom att jämföra utbildningens innehåll med den formella kompetensen för godkända hovslagare kan du få en uppfattning om din utbildning kan leda till godkännande.

 

Så ansöker du om godkännande som hovslagare

Ansökan om godkännande som hovslagare gör du hos Jordbruksverket på blanketten Legitimation och godkännande för djurhälsopersonal.

 

Innan du skickar in din ansökan om godkännande måste du betala en ansökningsavgift på 1 350 kronor. Detta gör du på blanketten Avgift ansökan om legitimation eller godkännande för djurhälsopersonal. Det viktigt att du skriver in ditt ordernummer på ansökningsblanketten.

 

Du skickar din ansökan till Jordbruksverket, Enheten för internationella frågor och djurhälsopersonal, 551 82 Jönköping eller via e-post. Se till att alla papper du skickar in är tydliga om du ansöker per e-post. Vi måste kunna läsa alla dokument i ansökan för att kunna göra vår bedömning. Om vi anser att kvaliteten är för dålig kommer du att behöva skicka in ansökan igen och då kommer tiden för handläggningen att bli längre.

 

Beroende på vilket land du har din utbildning från behöver du skicka in lite olika dokument tillsammans med ansökan. Tänk på att eventuella kopior ska vara tydliga.

 

 

 

 

 

 

 

Godkänd hovslagare med rätt att behandla sjuka hästar

 

Vår absoluta och orubbliga ståndpunkt i detta är att alla sjuka och misstänkta sjuka hästar skall remitteras och behandlas på hästklinik där det finns expertis , röntgen och tillgång till steril utrustning och konsulation.Så har i alla tider alla hovslagare agerat efter.

 

 

 

Marknadsföra hovslageri som hästföretag

 

 

För ca 25 år sedan var det enkelt att skaffa fler kunder till hovslageri och hästföretag, budskapet gick från mun till mun och det fanns många väletablerade fysiska mötesplatser att visa upp och marknadsföra sig på.

Idag är det mycket, mycket lättare att marknadsföra sig utan kontakter eller inbjudningar tack vare internet.

 

Det enda man behöver förutom en gedigen utbildning och kunskap i sitt yrke är en kraftfull hemsida.

 

 

 

 

 

 

 

Marknadsföring

kan beskrivas som att finna kunder för sin produkt eller tjänst på marknaden, att visa upp sig och göra sig hörd. Det är för alla en nyckelfaktor i ett framgångsrecept. För många är marknadsföring liktydigt med reklam, men marknadsföringsbegreppet är mycket vidare än så. Förenklat kan man säga att marknadsföring är allt det man gör för att finna sina kunder och behålla dem, medan reklam är ett av verktygen för att visa att företaget finns till och har något att erbjuda.

Marknadsföring

på rätt sätt, vid rätt tidpunkt ,med rätt kraft, till rätt pris är nyckeln till framgång.

Marknadsföring

syns man inte finns man inte

finns det en marknad-fyll den

finns det ingen marknad -skapa en

Marknadsföring

att inte marknadsföra,för att spara pengar,är detsamma som att stanna klockan för att spara tid.

Marknadsföring

Euro Horse har kraftfulla kompletta marknadsföringspaket.

Euro Horse tar hand om allt praktiskt i samband med marknadsföringen av ert projekt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

är företaget som ska marknadsföra, utveckla, sälja och genomföra affärer och tjänster på bred front.

 

"Kvalité går före Kvantité"

Kontakt

 

Besöksadress:

Kålgårdsgatan 27

551 17 Jönköping

Postadress:

Box 525

551 17 Jönköping

Email: info@campcontinental.se

 

Copyright Euro Horse 2018 @ All Rights Reserved | Sidan levererad av Euro Horse It